Jag är arbetsnarkoman. Men jag är jävligt glad över det. Jag tycker faktiskt om att vara slav under min kalender, ha press på mig, få saker gjorda, värdera hög arbetsmoral mer än väldigt mycket annat, träffa folk osv osv.

Därför är det ibland så jävla plågsamt att….ja…att bara sitta hemma!

Hade det inte varit för min hund så hade jag nog inte kommit ut alls. För vad finns det egentligen att göra?

Sitta på nåt sketet familjeforum på nätet där folk är värsta föräldratalibaner? NO

Sitta i Brunogallerian eller nåt annat ”hippt” ställe och köpa latte för barnbidraget med andra mammor med deras trehjulingsvagnar? FET NO (och har inte råd!)

Hänga på öppna förskolan med andra nya föräldrar som också suktar efter vuxenkontakt? Palla. Och då måste man duscha, och det gör jag numera bara vid särskilda tillfällen….typ nyår.

Börja babysim med ungen? (ja, så kan jag kanske betala med mitt blod så jävla dyrt som den skiten är!) Min kompis kollade upp kör för föräldralediga…kostade också skjortan och alla andra kläder men dom hade en gratis provapå-gång. DIT ska jag då!

Ja så då sitter jag här, kollar vad mina vänner har för sig (dom som har liv) på facebook o twitter och surar. Ibland lagar jag mat åt min man för att det är kul….och vi måste gå ner i vikt. Jag satsar på 10 kg, han på 15. Lycka till med det osv. Chips är ju så gott att tröstäta.

Så ja. Frågan är då: Vad gör man då om man har noll cash, en hund som inte kan vara utan mig och en bebis fastklistrad vid ens tutte för att jag är för envis med att vägra ge henne napp?

Förutom det självklara svaret: Sitta hemma och hålla käft.

MVH/Nabila aka gnällmorsan deluxe

Ok folk. Nabila här.

Min flicka (Malaika) är nu 6 veckor gammal. Hetast i stan, gladast i stan, bäst i stan, helt enkelt. Men nog om det.

Jag har nu en fråga till alla er som varit föräldrar längre än 6 veckor:

Är livet slut? Eller…är livet som jag kände det innan, slut? Eller är det bara….annorlunda?

Ok. Inte så överdrivet men. En konkret sak:

Jag har hört OTROLIGT mycket om Ruben Östlunds film ”Play”.  Folk har debatterat den hårt i media och jag vill också se den och ha en åsikt.

Men frågan är då, hur gör jag nu? Barnvagnsbio har jag hört gäller bara för barnfilmer?  Och jag vågar inte lämna henne med min man än eftersom jag fortfarande helammar och gamen vill käka typ…varje timma.

Jag skulle kunna dra med mig henne i en sele och amma mig igenom filmen, men får man det? Någon som vet? Betalar man en biljett till ungen då också? Kan man kanske ta med sig vagnen och lägga den nere vid utgången?

Ja. Det är sånt här jag tänker på under min ledighet. Om ni kan hjälpa mig med tips så hade det vart grymt uppskattat!

MVH/N

Jag har alltid bara ägt Blocket köpta IKEA sängar och har varit jättenöjd med det men nu när man är inne i ett renoveringsflow så inser man att allt är möjligt ( om man har en samarbetsvillig snickarkunnig sambo) så jag tänker att man kanske kan bygga sin egen säng? Bygger man en egen så ser man  till att knicksa dit lite förvaring för det saknar man ju alltid. Letar på nätet men hittar inget svängigt , tips mottages varmt.

Here goes lite bubblare

Helt okej men ingen förvaring

Lite kista över det hela men inne i amerikanska södern och dom har ju koll på det mesta

Går bort pga förvaringssvårigheter

Ytterligare en blocket-IKEA , vill bryta den ritualen

Erkänner min svaghet för matsängar

Inga tomatskivor och salladsblad men fin ändå, förvaringen en fördel.

Då var det dags!

Hej hopp, nu e det dags att styra upp lite i bloggen. Känns som att det e lite för mycket brudar här inne och det snackas för mycket om mat o tjafs.
Nej, nu räcker det med kackel i hönshuset för nu e tuppen här.

Tony Haddad heter jag, en singelkille som lever livet och är Doreens bästa, närmsta, sexigaste, coolaste och snyggaste vän (ja alltså tror ni mig inte så fråga henne själva).
Vi gör allt ihop, äter, fikar, reser, tränar, osv………… Eller vänta, jag tar tillbaka det, tränaDE ska det nog stå. Ett tag såg det jäkligt lovande ut, vi tränade 5-6 ggr i veckan och Doreen hamnade som omslagsbrud i tränings tidningar. Kolla här så glada vi var efter ett spinningpass och ett hårt styrkepass…….

Bild1. (Doreen då)

Men sen var det nåt som hände, kan inte riktigt sätta fingret på det, men Doreen bytte ut träningen och ja, kolla själva…….

Bild2. (Doreen nu)

Tanten blev bara rundare o rundare, och till slut visade det sig att hon var kär…. I allt onyttigt skulle man kunna tro, men så var det inte, Doreen hade träffat en kille!

Vad fan e det med er tjejer, skärp er nu för fan……. Jag säger bara en sak, för Guds skull brudar, släpp ALDRIG taget om hantlarna

Då avslutar jag med en bild på mig, nu….. då….. och för alltid.

Puss & Kram
Mr Muscle

Stämmer bra det! Jag kommer att kapa Doreens blogg lite då och då för att ventilera lite. En kvinna måste ju få ventilera!

Nabila heter jag och är en gammal vän till Doreen aka Doris.

Vi har gjort lite jobb (och kommer säkert göra mer) ihop, hon har vart min mentor när jag behövt, vi har snackat kill-issues (vilket har genom åren varit GALNA men ingenting vi kan berätta om här) och pratat allmänt om livet rätt mycket.

Lite om mig då:

Jobbar egentligen som socialpedagog med ungdomar i Alby, Botkyrka och ansvarig för en verksamhet för äldre ungdomar 17-25 år.

Jag är 30 år och nybliven mamma sen 5 veckor tillbaka. Det är traumatiskt och underbart på samma gång. Det kommer nog bli mest det som jag bloggar om här.

Sa att jag aldrig skulle bli en lattemorsa men nu är det bara kaffe som håller mig vaken om dagarna..

Gift med världens underbaraste man som rappar i gruppen Mohammed Ali. Går också under namnet hiphop-housewife nu för tiden..

Har en indisk gatuhund som heter Lala. Hon kanske inte är världens snyggaste eller lydigaste, men hon är min. Och jag är hennes.

Önskar att jag kunde ha samma hurt i mig som Doreen ibland när det kommer till bra matlagning, men måste faktiskt säga: tack gode Gud för halvfabrikat och mackor. Annars hade jag inte överlevt.

Jaja. Mer får ni inte for now. Nästa gång jag är ledig (alltså när min kära dotter faktiskt klarar av att ta en tupplur) så kommer ett ”riktigt” inlägg! Håll till godo som man säger!

MVH/N

Vill börja med att säga att -I miss Ami men hon finns på sin nya coola blogg och den ska jag följa slaviskt.

Vi har som sagt flyttat in i ett hus som har renoverats i evigheter och det börjar bli klart. Ja, jag vet,  man bli aldrig klar. Det älskar folk att påpeka precis som mammor älskar att berätta för förstföderskor hur ont det minsann gör att föda barn. Men för min mentala hälsas skull vill jag kunna stå i hallen på morgonen (bland färgburkar, jobbargubbarhandskar och gamla lister) och säga att: Det var jägarn, det börjar bli klart!

Så. Nu är det som bekant höst. Och jag har längtat efter att harmoniskt stå i fönstret och betrakta dom gulröda bladen i min trädgård stilla falla ner mot gräsmattan, för att snarast och på min omedelbara, men milda befallning krattas upp av min kille. Men saken är den att jag håller på att frysa ihjäl. Huset är som ett billigt tremannatält från Hobbex –  askallt.  Jag har noppriga långkallingar, tofflor och flumkofta, halsduk och raggsockor stora som angorakatter. Men inget hjälper. Jag går runt i huset och höjer värmen på elementen och min kille går efter och skruvar ner, som alla villagubbar verkar göra.

Vi har byggt en stor braskamin och murat med täljsten för att vi ska ha eftervärme i evigheter, men en tråksotare kom förbi i fredags och sa att den var felbyggd och att hela kalopsen (hans ord) måste rivas. Inte så farligt tydligen för det kunde ordnas innan snön faller för i runda slängar TJUGOÅTTATUSEN kronor .

Eftersom jag är pank som en kyrkråtta, så vet jag att den där braskaminen kommer att förbli en rekvisita och att jag löser kylan på annat sätt istället. Jag tänkte börja med att köpa tjocka varma mattor i massor. Då vänder jag mig självklart till min mother of god (gudmor), som också råkar vara mother of god of mattor (mattornas gudinna).

Nu endast på hemlåning tills vi valt ut vilke/vilka vi behåller. Kolla in hennes butik på Hornsgatan 94 i Stockholm. Hälsa från mig (hon kallar mig lilla spökunge, säger man Doreen kanske hon inte fattar vem man menar)