Kom i form 2011


I dag i DN Söndag så börjar en artikelserie på fem veckor som jag är med i (läs här).

Meningen är jag ska ändra mina vanor framöver.

Varför då kanske ni undrar?

Jag är trött på att vara slö, trött och aldrig veta vad jag ska äta.

För ungefär ett år sedan födde jag mitt andra barn, Beppe. Min äldsta heter Della och är fyra. Ända sedan hon kom så har min träning blivit undanskuffad till prioritet 111. Önskar jag hade motivation och priolistor likt Gunde Svan. Men det slutar alltid med att det ända jag drömmer om är mer sömn och fler sega råttor.
Min man säger att det är just prioritering det handlar om, men när någonsin lyssnar man på sin man? Han kan ju klämma ut en unge och försöka komma tillbaka efter det. Då kan vi prata.
Till saken hör att jag ser ganska vältränad ut. Men allt är bara fejk. Jag har någon slags grundkondis och ett minne av att jag tränar mycket. Jag skriver tränar i presens för att jag fortfarande tror att jag är aktiv.
Så är alltså inte fallet.
Jag frilansar för tv, tidningar och andra som vill ha mig. Efter en vecka med 12 timmars snickrande och inspelning per dag så är jag ganska mör. Att försöka klämma in ett pass på SATS går då sådär. Så frilansandet anser jag vara ett problem i min dröm att vara som Madonna. 50 år och fit for fight.
(När jag skriver detta inser jag ännu mer hur fel min målbild är. Jag har 16 år kvar tills jag blir 50. Önskar dock att ändra på mig snarast).
För övrigt så slutar min kreativitet vid spishällen. Jag är urusel på att laga mat, tycker inte heller att det är speciellt roligt. Om vi inte snackar bakning, Mmm sockerkakssmet. (Fel målbild igen.)
Lägg också på det att jag är vegetarian. Omöjlig kombo. Allt för ofta blir det då pasta och sås. Alltså är det en kolhydratbomb som heter duga och i dessa GI-tider har till och med jag insett att det är nog inte är rätt väg att gå.

Så summan är att jag behöver hjälp och nu kommer jag att få det.
Hänger ni med på den färden?

Typisk bra och snabb mat enligt mig just nu…

För att då spä på och fixa ännu mer projekt så har jag närmsta månaden ännu en blogg var jag skriver om min kamp att lägga om min livsstil!
Följ bloggen här:
www.dn.se/blogg/komiform2011/

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  13 Kommentarer
  1. Isabelle Mcallister skriver:
    !

    Tusen tack för pepp! Det behövs. Jag vill ju vara stark. Och jag vet att ni klarar det också! Jag började med maten sen träningen. Sen är planen att gå in med coachen efter det. Annars blir det lite mycket med allt på en gång. Heja!

  2. malin skriver:
    !

    Jag älskar nog dig! Du har alltid varit cool och kul och jag diggar dina underbara ungar. Nu satte du precis orden på mitt inre. Jag må vara i en annan bransch än du men det är långa dagar,stress,oregelbundet och socker är den snabba genvägen som alltid funkar(tror jag för stunden iaf). Ska följa din resa med spänning. Själv påbörjade jag min för ett år sedan och sedan i november får jag hjälp från ett ”viktcenter” även om det borde heta ”matvanecenter” enligt mig. För vikten är inte det värsta utan hur jag prioriterar mig själv, hur jag planerar måltideroch träning. Lycka till nu! Jag hejar på dig!

  3. Malin skriver:
    !

    Jag har också bestämt mig efter 2 barn… Jag har dock inte samma förutsättningar kroppsligt som du ;-) Men visst handlar det om att bestämma sig och prioritera. Vi får se vart det slutar. Lycka till! Du är grym!

  4. angelica skriver:
    !

    jag kan nu tillägga att jag länkar till dig i min blogg, jag blev så inspirerad att jag också var tvungen att göra ett sådant inlägg. kram på dig!

    http://svenssonsliv.blogspot.com/2011/01/forandring-av-livsstil-tar-form.html

  5. miranda skriver:
    !

    Lycka till!! Perfekt att börja nu när man har ett helt nytt år framför sig och motivationen är på topp:-)
    Måste ochså skärpa till mig… Som din (kloka) man sa, allt handlar om prioritering. Nu är det helt enkelt dags att prioritera sin hälsa!

  6. Persilja skriver:
    !

    Du är en fantastisk inspirationskälla! Jag läste artikeln i DN och tänkte att du är en sån som ger och ger men som plötsligt kanske tar slut om du inte är försiktig. Hoppas att du gör det här för din skull nu och inte satsar på att göra ett bra jobb åt DN:s artikelserie….! Du är skitbra, men det skulle du vara om du gav dig mer tid att inte göra något också!!! Lycka till och ta´t lugnt. Det är bra att ha tråkigt, då blir man ännu mer kreativ! :)

  7. Johan skriver:
    !

    Perfekt! Då får vi alltså tillbaka en vältränad och pigg programledare till nästa inspelningssäsong och kan köra 16-timmarsdagar istället.
    Tack DN!
    ;-)

  8. angelica skriver:
    !

    låter jättebra! jag har precis samma mål, att bli lite bättre på mat och motion. ska bli skoj att följa med! lycka till redan nu!

  9. EnglandsNina skriver:
    !

    Lycka till! Det ska bli roligt att följa dig på det här, jag kan behöva lite inspiration. Heja, heja!!

  10. garngalen skriver:
    !

    ta det lugnt bara. tänkte på det när jag läste att du skulle blogga åt DN också – men ta det piano! jag kommer att följa din resa och hejja på dig massor och skickar kärlek ut i kosmos. lycka till!

  11. Nina O skriver:
    !

    Jag är PÅ!
    Efter 2 kids, Bose har precis fyllt 1, så är det baskemig dags att styra till sig. Bättre mat och mer motion, absolut! När barnen tar studenten vill man ju stå där som en Madonna, lagom fit och hålla skylten högst av alla ;-)

    Heja dig!!!

  12. Hanna skriver:
    !

    Åh vad jag känner igen mig. Inte alls road av matlagning. Min favoriträtt är makaroner med tomatsås (färdig på burk) på med ost på toppen och äta med sked. Försöker jag nu erövra några fler rätter på min repertoar. Det senaste: soppa. Koka valfria rotfrukter och sen mixa.
    Lycka till! Ska definitivt följa hur det går för att få inspiration.

  13. Katrin skriver:
    !

    Hej! Idag har jag sett båda avsnitten av Fixa rummet och ville bara säga att jag tycker att de var väldigt bra. Jag gillar din stil och tycker du är så bra med barnen! Fortsätt så och fortsätt blogga. Du inspirerar mig! Tack! Katrin