Det är lite dåligt väder, man är ledig, klockan är runt elva, barnen börjar bli rastlösa, man behöver komma ut. Då kommer idén: vi åker till det stora blå-gula möbelvaruhuset!
Framme strax innan tolv, känner av en olustkänsla i kroppen. Varför? Kommer på … hungrig! Just det. Man går upp till restaurangen. Inser till sin förvåning att ett par till och några andra, fått exakt samma impuls. Helt otroligt!
Man köar (den minsta kryper under räcket och försvinner varannan minut), balanserar brickor, äter nåt inte så gott, tjatar och hotar. Till sist är vi färdiga, äntligen. Nu så! Men. Då är barnen trötta på eländet . Vill åka heeeeem.
Man mutar med rutschkanan om mamma får kolla på rullgardiner först.
En minut på rullgardinsavdelningen och en timme på barnavdelningen senare är föräldrarna dödströtta. Men nu vill barnen inte hem längre, för nu är de mitt uppe i en restauranglek i det pyttelilla och väldigt tilldragande leksaksköket (jag förstår dem, blir själv leksugen).
Mutan ut till bilen får bil glass.
Så kan man göra om man vill slå ihjäl en lördag. Eller så tar man på sig stövlarna och leker i regnet. Ska försöka rikta om min impuls nästa gång den kommer en regning hemmadag med familjen.