Så var midsommar avklarat. Vet inte vad ni känner men jag känner alltid lite vemod efter midsommar. Innan den helgen så ligger hela sommaren framför en och ledigheten känns lång. Ljuset är vackert dygnet runt och vad som ska hända runt hörnet är ännu oklart..:) I goda vänners lag firas så midsommar med blommor i håret, dans och god mat. Var uppe nästan hela natten och bara njöt. Nu efter helgen sitter jag här med andan i halsen över allt som ska hinnas med innan våra 2-3 veckors gemensamma semester och inser att det är JULI REDAN PÅ FREDAG!!! Vad hände?!! Snart blir nätterna mörkare.

Men än ska jag inte klaga. Vi har ett Gotlandsbesök hos pappa och kanske en Frankrike vecka eller två. Vi ska också försöka hänga på landet en del. Men snart är det augusti och inskolning på förskolan/dagis med Tim. Vad hände?!! Snart är han stor.

För ett halvår sedan fanns inget körslag i sikte, bröllopet låg långt fram och mammaledigheten hade knappt börjat kändes det som. Shit. Vad händer med alla dagar. I sådana här grubbleri stunder kan jag börja tänka omöjliga spiraltankar som att ”alldeles nyss skrev jag alldeles nyss, nu är den stunden för alltid borta” eller ”alldeles nyss tog jag en klunk kaffe, nu är den stunden för alltid borta”. Har med andra ord inte riktigt lärt mig leva i nuet alla stunder. Jag blir galen på mig själv. Borde egentligen bara gå ut och njuta av solen och värmen men så har jag så mycket jag behöver göra innan jag kan ta ledigt.

Hoppas ni andra har mindre högar kvar innan ni får sommarlov.

Kram på er!

Först tack tack tack för alla fina hälsningar. Både Andreas och jag är rörda av era fina kommentarer. Sedan… vi är nu inne i en så blå känsla period så vi undrar vart vi är på väg… Direkt efter bröllopet så bara vällde det över oss. Vi är låga, energilösa och nästan deprimerade. Allt  bara gick ur oss efter den fantastiska helgen. Vi måste nu hitta nya projekt och saker att se fram mot och det snabbt. Att vara gift är jättehärligt och att kunna säga att han är min man är bara det så ovant och mysigt men det räcker inte..:( Vi förstår nu meningen med en bröllopsresa för att fly undan vardagen precis efteråt en stund men vi hade inte tid och möjlighet till det så här går vi i vårt blandade glädjerus men som också känns sorgligt. Att titta på bilderna just nu får mig att gråta.

Men ett liten ljusglimt är midsommar. Vi firar litet på landet med nära vänner, god mat, dans och bad i poolen. Något annat bad är väl inte att tänka på med den kylan som kom in ha ha.

Hoppas ni alla får en jättehärlig helg så hörs vi i nästa vecka.

Puss och kram!

Min man. Så ovant i munnen. Hans fru. Ännu mer ovant. Men härligt härligt. Det blev en fantastisk bröllopshelg med fest i tre dagar. Vi åkte upp till Järvsö redan på onsdag kväll med barnen och vår barnflicka Fanny. Det var natt när vi kom fram och alla barn sov i bilen. Vi checkade in i bröllopssviten redan då och smög sedan ut i den krispiga hälsingenatten och bara sög in känslan. Snart snart skulle gästerna komma och allt vi (läs mestadels jag, ha ha:)) planerat i månader sjösättas. Så overkligt och spännande.

På torsdagen kom närmaste familjen upp och hjälpte till med den sista planeringen. Slutgiltiga bordsplaceringen, bordsstenar med namn på, välkomstkit på rummen, parkeringsskyltar, blomplockning och lövning… Det var en hel del kvar att göra. Först hade vi genrep i kyrkan. Jag började gråta redan till ingångsmarschen. Det var så fint och innerligt alltihop. Och precis så personligt som vi önskade. Lill-babs sjöng en jättefin hälsingetrall för oss, ”Min ros min lilja”- Lill-babs och Andreas mamma har känt varandra sedan barnsben och nu istället för Andreas mamma som är för sjuk för att kunna deltaga så fanns Barbro där.

Från genrepet

Jag behövde också göra en provuppsättning och provsminkning för att lära känna de tjejer (å de lära känna mig) som var anlitade för det. På fredagen kom ca 90 gäster upp. Solen sken, flaggan var hissad, Andreas snygg som vanligt och jag var nyprovsminkad och lagom stissig… Gästerna kunde efter lunch välja på golfturnering, guidad tur på Järvzoo eller att bara hänga vid poolen vid Järvsöbaden. Henric von Zweigbergk var ansvarig för golfen, en guide för Järvzoo och Camilla, Hences fru, och Christer Björkman för poolhänget..:) Hur härlig start som helst. på kvällen var det grillning. Lill-Babs å min mamma pratade gamla hälsingeminnen, barnen lekte i poolen å vi blivande gick runt och mös.

Keni och Jacob, mina två medspelare i golfturneringen. Vi kom trea, Andreas lag vann…

Delar av möhippegänget studerar den kalender som vi gjorde, ser ni noga kan ni se mig i svart annorlunda dress på framsidan:)

Vid 23-tiden lämnade jag stället med mina tärnor och med Kiki, vår fina vän från LA som är anledningen till att Andreas och jag överhuvudtaget träffades. Vi åkte till något som kallas Brostugan. Där mös vi åt jordgubbar å drack champagne och där sov jag min sista natt som ogift och Andreas sov kvar på Järvsöbaden. När alla lagt sig skickade Andreas och jag små kärleks sms till varandra. Så himla mysigt.

Bröllopsdagen!

Jag vaknade av att min barndomsvän Madde väckte mig. Kröp in i min onepiece och åt lite frukost. Sedan började förvandlingen till brud. Två frisörer och en make-pup artist turades om att göra oss tjejer i ordning inför dagen. Vår privata fotograf Jonas kom och var med hela tiden.

Gästerna fick under den här tiden en ”Hälsingeporrdos” – De fick åka buss till Olérs lada där de fick lunchlåda med vin/öl och kycklingsallad och därefter en danslektion i hälsingedansen Hambo. Åh jag hade velat varit där oxå… Andreas fick jag höra sedan laddade upp genom att slå några bollar på rangen. Han fick bland annat hjälp att göra sig i ordning av Christer Björkman, hans man Martin Kagemark och Rickard Engfors.

Vi möttes därefter upp hela gänget med näbbar, tärnor, bestman(s) och vi blivande på Brostugan och Barnmorskestugan där vi tjejer varit. En snabb fotografering innan vi åkte till kyrkan i gamla härliga veteranbilar. Vår bil höll på att stanna flera gånger men fin var den. Längs med vägen till kyrkan stod en hel del människor och vinkade till oss och utanför kyrkan stod ett 70-80 tal människor och välkomnade oss och utropade ett fyrfaldigt leve innan vigseln. Vilken uppslutning från Järvsö med omnejd. Vi var helt tagna redan innan vi gått in. När portarna slogs upp så höll jag på att tappa andan. Först av nervositet och därefter av att det var så mycket folk i kyrkan. Ända till sista rad. Andreas sa efteråt att det enda som hördes från mig var ett ”Oj”.

Ella gick så fint som brudnäbb längst fram. och vigselakten var så fin, härlig, kärleksfull, ja allt jag kunnat önska. Prästen sa fel på ett av Andreas förnamn flera gånger och jag fick black out och glömde bort om jag lovat att vara trogen att jag var tvungen att säga det igen. Tänk om jag hade missat det helt! när Andreas kör sjöng blev det applåder och gung i låten, det gick inte att låta bli.

Vår maskot Lill-tiger vaktar våra ursnygga ringar från Lo Jewelry . Efter några samtal med henne så gjorde hon ringar som är som klippta och skurna för oss. Andreas har ju tidigare inte burit någon ring på vänsterhanden, inte ens den jag köpte till honom när jag friade. Men den här kommer att få sitta där. Hans ring har som en röd revärsrand på sig. Och min har en matchande röd sten bland rosa stenar…

Efter kyrkan blev det häst och vagn. Vagnen kommer från Andreas släkt och har stått still sedan 1924. Tim fick följa med en kort bit innan han fick åka barnvagn igen. Ella följde med hela vägen.

Det första stoppet vi gjorde var hos Andreas mamma. Vi hoppade av kramade om henne och stannade en stund. Vi vet inte hur mycket hon kan uppfatta men det kändes viktigt för oss att få träffa henne en stund. Därefter åkte vi förbi Andreas släktgård innan vi åkte upp till festen på Stenegård. Där spelade Andreas pappa Gigge med sin jazztrio. Camilla och Henric von Zweigbergk som var vårt värdpar hade skämtat om att de förstått att de som värdpar skulle få stå för hela kalaset..:) Inte riktigt vad vi hade för avsikt när vi utsåg dom till det, ha ha.

Jag uppdaterar den här sidan ännu mer ikväll igen, det blev en så lång story men det finns mer roligt att berätta… nu måste jag hämta ella!

Jaaaaaaaa. Han sa ja, å jag också. Vigselakten blev varm härlig och lite tokig. Prästen sa fel namn på Andreas mellannamn och gjorde det flera gånger. Jag glömde bort om jag sagt att jag skulle vara trogen så jag sa det en gång till på slutet. Tänkte att jag skulle få höra det resten av livet om jag glömt bort att säga det. Prästens vigseltal vart annorlunda helt klart. Han kom på det själv mitt i, men härliga skratt, felsägningar, härlig präst, applåder och tårar gjorde det hela till en underbar minnesvärd stund.

Jag skriver mer (skvaller:)) i kväll när jag också hoppas jag kan få upp lite bilder här. Och tack för alla fina kommentarer och lyckönskningar.

Kärlek från Fru Lisa

Snart är det dags… shit. Efter månader av planering och fix med trix så kommer vi att stå inför Gud, f.. och hans moster. Ursäkta språket men jag känner mig både lite nervös, uppspelt och lite busig. Det ska bli så häftigt att se allting sjösättas (och att gifta sig förstås:)). Tipset jag får hela tiden är att njut njut njut och va i stunden. Ja, hjälp. Jag ska verkligen försöka. Men ni vet hur svårt det är att bara koppla bort allt annat och njuta av det som händer.

Men i kyrkan blir det nog så automatiskt. Vid genrepet i torsdags började jag gråta redan vid ingångsmarschen. Det var inte helt lätt att få stopp på tårarna. Men tårarna är också förlösande för att vara just bara i stunden. Alla är så fina och snälla häruppe i Järvsö. De ställer upp ngt helt enormt. Och i kyrkan är det spelmän, Lill-Babs, team Andreas kören, Andreas musikaliska brorsdöttrar och Hälsinge Låtverkstad som står för en helt underbar musikkavalkad.

Ja jag ska lägga in ett senare inlägg idag också. Har problem med att ladda upp bilder just nu… annars hade jag tänkt ni skulle få se en tjuvkik på klänning och hår. Andreas och jag har sovit ifrån varandra inatt och vi låg och hade kärleksfulla sms kl 02:00. Supermysigt. Men han har alltså inte sett mig sen i går kväll.

kärlek till er alla!