Lugnt och fint! – Persiljas Hus
Persiljas Hus

Lugnt och fint!

Försiktigt och fint har jag tagit min dator i bruk efter att den snällt startade utan vare sig hosta, sucka eller ge upp. Jag håller andan och hoppas att den ska stå mig bi ett bra tag till.

Julen är över och det känns härligt. Det är mysigt med jul men dagarna efter jul är ännu mysigare. Då är den stora balunsen över och jag slappnar av på ett helt annat sätt. Alla förväntningar är förbi och därmed lägger sig lugnet. Det är nog inte bara jag som både älskar och nästan kroknar av barnens skyhöga förväntningar. Inte så mycket på klappar utan på att hela julen ska bli så där magisk och festlig och perfekt som de vill att den ska vara. Det är härligt med allt pirr och all förväntan men någonstans är det ju mitt arbete som ger utdelningen av allt det där de väntar på. Maten, dukningen, stämningen, ljusen, godiset, överraskningar, paket, julplump, spel, ha tid, vara glad och så vidare och så vidare. Härligt som sagt, men en hel del anspänning som släpper när allt är över och det förhoppningsvis blev så där fantastiskt som de förväntade sig. De lever i nuet medan jag längtar liiiite grann tills julnuet är förbi. Även om jag gillar julnuet också! Och det ena kan inte existera utan det andra så jag vill inte vara utan nåt av det. Den sköna känslan EFTER jul skulle ju inte finnas där om inte julförberedelserna varit så där fyllda av strävan och anspänning.

Om snälla lilla datorn orkar ska jag nu visa en liten skörd av de något skruttiga bilderna från julhelgen. Jag glömmer nästan jämt att fota när det verkligen händer något, jag som fotar vardagen så rikligt.

Äpplen i ugn á la Ernst var goda men jag tror jag valde för söta äpplen. Ovanpå lade man riven ingefära, vitlök, honung och kanel och lite balsamvinäger. Syrliga äpplen hade nog blivit godare.

I år bad jag gästerna komma två timmar senare än brukligt, allt för att dra ut på julaftonen lite grann och för en gångs skull hann till och med jag vänta på gästerna. Annars brukar jag aldrig hinna det. Snarare tas i flykten. Det var toppen att få vänta lite. Det saktade ner tiden en aning och jag hann känna lite av den där långsamma väntan som barnen brukar tala om och som jag minns flyktigt från då jag var barn.

En av de mest uppskattade julklapparna var denna härliga peruk. Alla provade den, alla passade i den. När Pommac provade den höll vi nog på att skratta ihjäl oss allihopa. Han såg verkligen ut som en riktigt kungspudel då! Tyvärr fastnade han inte på bild.

Julplump är ett måste. Det är världens bästa kortspel där alla kan vara med. Ju fler desto roligare!

Sen hör det julen till att spela sällskapsspel också. Det roligaste spelet just nu är Med andra ord. Ett riktigt kul spel som alla kan vara med i. Stora gapskratt utlovas och man bjuds in i allas mer eller mindre knasiga tankevärldar!

Julafton nummer två firades hos barnens farföräldrar där det här söta julpyntet fanns.

Men som sagt, efterjulen är nog det allra skönaste. Låååånga sovmorgnar, som avbyts av en och annan hundpromenad och så lite slapparstunder i soffan med julklappsböckerna.

Datorn som tack vare julgranens intåg fick flytta till köket står nu vid en yttervägg och det drar så kallt på mina ben att jag snart måste hämta en filt att svepa om dem. Ute är det bitigt kallt, visserligen bara -20 just nu, igår upplevde vi bitiga -30. Kanske är det kylan som gör att datorn krånglar. Varmt och gött vill den säkert ha. Jag kanske får sy den ett litet täcke…

Från datorn spanar jag ut över min samling med barnens teckningar. De gör mig inspirerad och glad.

Mindre inspirerad blir jag kanske om jag vänder blicken till höger, där disken står i travar. Men skit samma. Den står kvar!  Notera juldekorationerna över öppningen som både hamnat på sniskan och blivit skarvade. Även där har avspändheten infunnit sig…

Jag vänder istället blicken mot min fina lykta som fått bli lite julig med en röd ljusslinga i sig.

Pommac den stackarn, tycker inte alls om att det är så himla kallt ute. Långpromenaderna blir inte så långa och att han dessutom går på lite diet i form av endast torrfoder och inget annat gör honom faktiskt riktigt nedstämd. Han fick alldeles smetig avföring strax innan julafton på grund av alltför snälla småhussar och småmattor och eftersom det är stormatte och storhusse som får hantera problemen som uppstår kring smetig konsistens, jag tänker inte gå in på detaljer, utfärdades ett godisförbud. ENDAST torrfoder för lång tid framåt. Stackars voffsing va? Han som inte ens gillar sitt torrfoder.

Jag tror att jag får satsa på långlångpromenad imorgon för att kompensera avsaknaden av smaskiga tuggor. Håll tummarna för lite blida…

Här ligger han och är som sagt lite smådeppig, trots sin fina koja.

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  En Kommentar
  1. sam waltonman skriver:
    !

    The Birch of the Shadow…

    I feel there may possibly become a several duplicates, but an exceedingly helpful list! I have tweeted this. Lots of thanks for sharing!…

  2. !

    The Birch of the Shadow…

    I feel there may well become a couple duplicates, but an exceedingly handy listing! I’ve tweeted this. Several thanks for sharing!…

  3. Heel Lifts skriver:
    !

    It makes a change to find good content for once, I reaaly am
    getting tired of the never ending drivel I come across of late,
    thanks.

  4. Ashley Hale skriver:
    !

    Recent Blogroll Additions……

    [...]usually posts some very interesting stuff like this. If you’re new to this site[...]……

  5. Ismael Robinson skriver:
    !

    You should check this out…

    [...] Wonderful story, reckoned we could combine a few unrelated data, nevertheless really worth taking a look, whoa did one learn about Mid East has got more problerms as well [...]……

  6. !

    Healing’s Dragon…

    to locate difficulties to enhance my site!I suppose its ok to produce use of some within your principles!!…