mars – 2012 – Persiljas Hus
Persiljas Hus

Arkiv för mars, 2012

Vadslagning pågår.

Hur länge tar det innan Persiljan hänger upp något på väggarna???

Vadslagningsfirmorna är överösta med bettings.

522 Kommentarer   Permalänk

Heja mig.

När jag ser film är jag TOTALT avkopplad. Jag lever mig in i filmen fullständigt och glömmer tid och rum. Idag gick jag på bio med en kompis och fick njuta totalt i dryga två timmar. En FANTASTISK film som jag aldrig ville skulle ta slut. Hugo Cabret. Helt i min smak. Varenda liten detalj var genomtänkt och underbar. Allt ifrån polisen med sin dobbermanhund som såg likadana ut till referenser till berömda händelser som tågkraschen i la Gare de Montparnasse. Jag vill se filmen hundra gånger för att upptäcka varje liten fin tanke igen och igen.

Det lustiga var att det egentligen är en barnfilm men i salongen var vi sex kvinnor i medelåldern och noll barn. Mina barn var hemma och sjuka medan jag förlustade mig på stadens biograf. Jag skulle faktiskt här vilja säga Heja mig!Det enda jag har att klaga på är att den inte var fransk. Filmen utspelar sig på tågstationen i Paris och hade varit ÄNNU BÄTTRE om alla talat franska. Men man kan inte få allt. Fem persiljeknippen ger jag denna ljuvliga film!

839 Kommentarer   Permalänk

Gott och blandat.

När vardagen är grå och trist

kan det hjälpa med lite färgglad disk.

Poet okänd.

(Jag förstår att hen väljer att vara anonym.)

 

817 Kommentarer   Permalänk

Möblering steg för steg.

2 588 Kommentarer   Permalänk

Mina gulliganer!

Visst ser de gulliga ut där de sitter på burtaket och tjattrar uppspelt. Jorå. Söta och gulliga.Bedårande.Men skenet bedrar. De är värsta vandalerna. Släpper bajspluttar över hela rummet. Till och med i flykten så att det fastnar på väggar och fönster. Ka-bom bara. Det är som att de leker flygplan som dumpar missiler. Fire! KA-bom! Ingenting skonas. I morse när jag skulle förhöra engelskaläxan låg en bajsplutt rakt över tuna fish så vi såg inte om det skulle vara ett mellanrum eller ett bindestreck i ordet. För att inte tala om den rena vandalismen de sysslar med. De river tapeterna. Morr.Jo, jag vet, de samlar bomaterial för att kunna para sig. Det är bara drifter. Men då kan de väl riva någonannanstans och inte på mitt TRÄD!!!!! Så jag tror det är ren vandalism från deras sida. De vill ha godare mat eller  parfymerat badvatten eller nåt.För maten verkar de inte nöjda med. Så fort de får chansen river de ner matskålarna. Krasch hör man och så rassel när fröna ramlar ner på golvet.Nä, några gulliga undulater tycker jag inte att de är. Inte enbart. De är gulliga hulliganer. Alltså Gulliganer. Och det ordet har jag inte hittat på själv. För det har Jenny. Jag har bara inte förstått vidden av ordet tidigare. Men nu vet jag. Man får lust att mörda dem tre gånger om dagen men deras frimodiga glada gullighet skonar dem. För mest är jag nog stolt. Mina tuffa vandaler! Som inte låter sig låsas in i en bur utan tar för sig av livet så gott det går. En slags alternativ frihet. De har skapat sin egen värld och inte anpassat sig efter vad jag tycker och tänker. Heja de. Fast nästa gång jag måste dammsuga frön efter dem för hundraelfte gången kommer jag vråla Lås in dem och släng bort nyckeln!!!

Annars måste jag visa de här glada nyheterna. Det bara väller in forskarrön om ditten och datten. Så jag har bestämt mig för att välja fritt vilka resultat som jag ska lyssna och tro på.

1 513 Kommentarer   Permalänk

Soffa in.

Jag baxade in soffan i köket nyss och kände mig galet rädd för repor på golvet. Fy. Det är jobbigt att ha fint golv. Nu är alla väggar och lister och fönster färdigmålade. Nu börjar det roliga. 

405 Kommentarer   Permalänk

Inspiration från andra.

Jag älskar att mumsa i mig inspiration hos andra. Det fyller mig med glädje och lust. Jag samlar allt på pinterest nu för tiden så det är lättare för mig att hitta mina inspirationsbilder. Här får ni ett smakprov. Adresser finns på  min pinterest som sakta men säkert fylls på.

Mums!

2 107 Kommentarer   Permalänk

Pastellkaramell!

Den här onsdagen drabbades jag av ännu mer inspiration. Målningsinspiration. Ja, det är ju inte så unikt för att vara mig, det här med att måla drabbar mig ju med jämna mellanrum. Jag är så fascinerad av hur färg kan förändra. Idag hade jag en rätt så tom dag och kunde ägna mig helhjärtat åt att måla på förmiddagen. Igår blev det vitt på första varvet men när jag skulle måla andra varvet vitt tänkte jag näääää, inte vitt. Trååkigt. Fast jag tycker det kan vara så fint hos andra, men hos mig är det på nåt sätt fel. Det blir för…ja…vitt!

Så vad göra? Jo, man skuttar ut i förrådet där alla färgpyttslar står och så väljer man och vrakar mellan en massa slattar som blivit kvar från diverse inredningsprojekt. Grabbar tag i en och skuttar tillbaka in i huset och så häller man en liten färgslatt i den vita burken och rör om.Och har man tur eller är jädrans skicklig får man fram en lysande fin nyans som får magen att skrika JAAAAAA helt rätt och så börjar man bara måla utan att tänka alls för den där magen har man lärt sig lita på. Och sen sätter man sig ner på golvet och tittar på färgen och bara känner hur bra det blev med hela kroppen.Så nu är en vägg målad med egenblandad tandkrämsblå linoljefärg, en annan i egenblandad syrenliknande färg och en tredje har fått ett första varv av en egenblandad blå där jag tog en redan ljusblå och blandade med en vit för att uppnå riktigt ljus blå sådär som sommarhimlen kan vara när det är soligt och lite disigt ute. Blekblå. Bäst av allt var när resten av familjen droppade in och en efter annan utbrast spontant ååå vad fint det blir! Till och med de i familjen som annars tycker att vitt är det som saknas mest i vårt hus…

När Mannen kom hem utbrast han spontant Jävlar vad snyggt. Den där turkosa var klockren! Och med turkost menar han lila, det har jag lärt mig efter alla dessa år. Om han är färgblind och  inte ser skillnad på lila och turkost eller om han bara lärt sig fel eller om han (vilket jag misstänker) bara är ytterst road av att alltid säga fel på just de färgerna vet jag inte, men han gillade det skarpt och det är förstås alltid mycket roligare om han gör det. Så nu har vi ett syrenlilaljusblått kök med blommiga tapeter och jag läntar ihjäl mig efter att få möblera upp det. Förmodligen kommer målarkludden i mig inte att kunna hålla mig från att måla om lite stolar och andra småmöbler. Vår matplats ska bli en pastellkaramell!

1 732 Kommentarer   Permalänk

Sagan om skorna.

Det var en gång en liten människa som såg ett par skor på en hemsida och blev störtförälskad. Hon visade sin mamma och hon tyckte de var fina men alldeles för dyra för en unge som växer så det knakar så mamman sa ärligt att de där skulle hon troligen aldrig få. Skorna kostade 999 kronor och det var mer än mamman och pappan hade råd att betala för ett par skor till en unge som bara kan ha dem i en säsong.

Den lilla människan gav inte upp hoppet. Kärleken höll i sig och växte sig antagligen starkare bara för att det var så ouppnåeligt. Hon kikade in på hemsidan titt som tätt och hoppades på en mirakulös rea. Hon skrev upp skorna högst på sin önskelista till sin födelsedag som infaller mitt i sommaren. Hon trånade och längtade och satte skorna högt på en piedestal i i sitt huvud. Det var skorna som skulle ändra allt. Skorna som kanske skulle få henne att flyga. Skorna som skulle ge henne magiska krafter.

Tiden gick och trots att den lilla människan fortfarande trånade så hade hon insett att de där skorna förmodligen skulle stanna vid en önskan.

Så en lördag åkte den lilla människan med längtan efter ett par alldeles särskilda skor in till staden och flanerade runt i några timmar tillsammans med två kompisar. De trillade in på en sportaffär som firade 25 år och där kunde den som ville försöka göra så många basketmål som möjligt under en halv minut.

Den lilla människan tyckte det var en kul idé och anmälde sig. På de trettio sekunderna hann hon sätta 12 skott i korgen och blev uppskriven på en lista. Hon hamnade högst upp! Tävlingen skulle dock fortsätta under hela lördagen så affären skulle ringa henne om det var så att ingen slog hennes resultat.

Glad som en lax kom hon hem till sin familj och berättade om hur hon varit bäst och nu kanske hade chansen att vinna ett presentkort på 500 kronor.

Ja, ni kanske redan kan gissa hur det gick? På söndag eftermiddag när mamman precis lämnat ett årsmöte hon varit på ringer en glad unge till henne och hon hör hur ungen hoppar jämfota av glädje. Jag vann jag vann!!! Vi måste åka in imorgon och hämta vinsten.

Så på måndag eftermiddag rullar mamman och ungen in till stan och de stegar in på affären och hon får sitt presentkort. De går runt på den två våningar stora affären och spanar på allt möjligt, tröjor, byxor, fotbollskor, jackor. Så får vinnaren för sig att hon ska ta ett par converseskor som hon råkar veta kostar just strax över presentkortsumman. Hon stegar fram till ett par turkosa och lyfter ner dem. Plötsligt stelnar hon till. Ögonen tränger ur hålorna och hon lyfter handen och pekar. Stum. Där, långt ner, bakom ett par svarta skor, skymtar något som ser märkvärdigt lika ut hennes drömmars skor.

Mamman lyfter fram dem och ungen stönar ååååh, aaaaah jag visste inte att de fanns här?!!! Hon provar de och speglar sig och stånkar. Åh, vad snygga!

Fast de kostar ju för mycket säger hon och ställer suckande tillbaka dem och mamman är precis beredd att  säga Ok jag kan betala resten nu när du fått ett presentkort på hälften. Men innan mamman hunnit säga det upptäcker ungen skylten där skorna stått. 499 kronor. Hon tittar igen. Tror du…? Kostar de bara 499 tror du? Hon frågar mamman hoppfullt och mamman böjer sig ner och  jämför skorna med skylten. Jo, det ser baske mig ut som om det vore så!

Gissa hur sagan slutar? Jo. Ungen väljer förstås sina drömmars skor. Hon är nöjdare än nöjd och skorna har på något märkligt sätt kommmit till henne självmant. Det var som att skorna ordnade att det blev en tävling just den dagen hon var på stan och att  hon satte flest skott. Sen såg skorna till att hamna i sortimentet på den butiken och desssutom få ett sänkt pris. De var inte på rea. De var bara plötsligt 500 kronor billigare.

Så det här var sagan om skorna som kom till en liten människa alldeles av sig själv. Jag tror nog det var karma med i bilden.

 

688 Kommentarer   Permalänk

Jag gillar mig.

Jag gillar att jag faktiskt GÖR saker. Det händer. Jag är en doer. Det uppskattar jag. Idag har jag verkligen varit produktiv utan att jag ens hade planerat det. Ni vet jag målade golvet i slutet av förra veckan. Nu skulle det härdas i flera dagar för bästa effekt och när rummet ändå var tömt och jag hade möjlighet tyckte jag det var onödigt att inte passa på att förbättra allt som jag velat förbättra länge.

Den rosa tapeten såg plötsligt smutsig och lite sjaskig ut mot det nymålade golvet och panelväggen har länge sett gul och flammig ut. Linoljefärgen har fått för lite ljus och gulnar då. Inte min favoritnyans precis.Jag fattar inte hur vi lyckats få så många fettfläckar på fem år. Jag undrar om det inte är Pommacs förtjänst. Han skakar sig ju lite varstans och det flyger verkligen omkring och om han fått slicka bregottasken och skakar sig efter det, ja då kan jag livligt tänka mig att en liten liten fettprick lätt kan växa på det här sättet. Pärlsponten ser inte alls glad ut här. Nej, jag var tvungen att förbarma mig över de stackars köksväggarna.Eftersom vitt blir gult lätt valde jag egenblandad blå. Det blev finaste tandkrämsblått och om det nu gulnar underifrån så kommer det ju bara att bli mer blågrönt och det gillar jag ju också.Ja, helt plötsligt finner jag mig angripa alla väggar. Jag har inte bestämt mig för om det ska bli vitt eller om jag bara grundar för annan kulör. Det får jag kanske veta imorgon när mitt onsdagssinne bestämmer det.

Gladast blev jag för att mitt tisdagshumör fick för sig att tapetsera. ÄNTLIGEN har jag fått upp älsklingstapeten som jag fick av fina KarinW som brukar kommentera här. Tänk, hon hittade den och tyckte att det stod Persilja på den och gissa om hon prickade rätt!Totalt rätt. Alla kategorier. Färger, mönster, täthet, småblommighet, frodighet. Allt.

Love love love! Jag på pricken!!!

Jag är så nöjd med dagens värv. Som jag inte hade en aning om att jag skulle uträtta när jag gick och lade mig igår. Det bara kom. Jag bara gjorde´t! Det gillar jag.

3 129 Kommentarer   Permalänk