Tillbaka där allt började

Arkiv för augusti, 2010

Förberedd

Viola och jag angjorde staden i dag i sällskap med bilen. Vi hade en lunchdate med J som väntar sitt första barn när som helst och skulle träffa sin barnmorska. Perfekt att passa på att ses med andra ord. Hon bor nämligen i Trosa.

”Jag har några frågor”, säger J  och halar upp ett papper med prydliga punkter på.

Sen följer en lång diskussion om bebisar och bad, bebisar och tvättlappar och bebisar och snuttefiltar. Käner mig som en barnexpert som sitter i morgonteve och svarar på tittarfrågor. Allt medan Viola smular sönder en jättekanelbulle i vagnen.

”Köp Weleda eller Urtekram!”, säger jag till J när hon frågar om vilka babyprodukter som är bra.

J är själv känslig och jag har känsliga barn så det känns rätt att rekommendera dessa produkter.

Kommentera   Permalänk

Färgterapi

Jag har färgladdat lite mer i dag. Det behövs när mörkret krommer krypande. Hittade det här härliga mönstret hos Lindex. Gilbert skrek rakt ut av glädje när han såg alla färgerna och Viola drog genast av sig sina vanliga skor och skulle ha mockasinerna i stället.

Gilbert har fått

…med färgglada strumpor till

Matchande body till Viola

…och de roliga mockasinerna

Mina barn tokmatchade? Inte då!

(bilder från Lindex)

Kommentera   Permalänk

Här är jag!

Hösten märks nu. Det är dags att klä på sig lite mer och se över allas garderober. I går handlade jag en fleecejacka till Viola i storlek 80. Hur gullig som helst men troligen något hon bara kan ha nu i höst. Den är knallrosa med orange bandkantning och lär bli jättefin till hennes regnoverall som är bredrandig i orange, brunt och turkos. Dessutom har jag sparat en fin höstmössa från danska Katvig, som är orangerandig.

”Hon kommer att synas”, konstaterar en kompis.

Kommentera   Permalänk

Ingen kissekatt

Det ser inte bättre ut än att Gilbert verkar vara allergisk mot katter och möjligtvis också mot någon form av gräs eller liknande. Mina föräldrar har haft katt tills nyligen då den dog och ända sedan vi flyttade in i deras hus har Gilbert snörvlat och kliat sig i ögonen. Trodde första att det var dagisbaciller som härjade, men så hälsade vi på hemma hos M och N, som har två katter. Och det blev det värre än någonsin.

Har stämt av med Gilberts läkare som bekräftat att det med största sannolikhet är kattallergi och skrivit ut antihistaminer i väntan på att vi får komma dit och testa honom.

Tydligen är det jättevanligt att barn som varit födoämnesallergiker när de var små ofta utvecklar päls- och pollenallergier i Gilberts ålder.

Nu får vi se om Viola klarar sig – allergier är ju i allra högsta grad ärftliga. Precis som med Gilbert så verkar hon inte tåla mjölkprotein.

Kommentera   Permalänk

Stengolv

Nu är det stopp och belägg för husbesök. Stengolvet i kök och hall är på plats, rapporterar Mathias som var nere och hämtade posten och hejdades av ett kvastskaff i dörrkarmen innanför ytterdörren. Men han kunde i alla fall kika in och konstatera att det ser supersnyggt ut.

Nu pirrar det verkligen i magen. Snart är det färdigt!

Kommentera   Permalänk

Man lär så länge man lever

Jag har väldig respekt för elektricitet och motorer/maskiner av olika slag. Jag ser framför mig hur det händer hemska saker om man pillar där och undviker följdaktligen också att göra det så mycket som det bara går.

Så vad gör man när oljelampan i bilen blinkar olycksbådande och det samma dag hörs ett POFF från elskåpet i mina föräldras hus? Jo, man lyfter telefonen och ringer a) Mathias och b) pappa.

Skäms på mig säger jag bara!

”Motorn skär sig om det inte finns tillräckligt med olja (okej, det här vet jag eftersom jag relativt nyligen tog körkort)”, upplyser Mathias, när jag ringer i bilen ungefär två mil hemifrån.

Med andan i halsen kör jag in på det Statoil som ligger närmast mina föräldrars hus (enligt Mathias, det snällaste stället!?), trippar in och förklarar rodnande för den unga killen bakom disken att jag inte bara behöver hjälp att köpa motorolja utan också assistans att få ner oljan på rätt ställe i motorn.

”Det klart jag hjälper dig”, säger den snälla killen och ler brett och fixar sedan det medan jag kikar över axeln.

Puh!

När sedan strömmen går i huset får min pappa assistera mig via telefon igenom deras elskåp, tills jag med en stor klump i halsen och utan att våga titta trycker på det som troligen är knappen till jordfelsbrytaren men som jag är övertygad kommer att utlösa en atombomb någonstans.

Men strömmen går på, klumpen i halsen försvinner och jag inser att förutom att jag numera kan varenda knapp i elskåpet även vet exakt vilken motorolja en Saab 9-5 ska ha och var den ska hällas någonstans.

Ha!

Kommentera   Permalänk

Dagistankar

Om exakt en vecka börjar jag försiktigt skola in Viola på dagis. Japp, med ett augustibarn sitter man i dagissaxen – antingen skolar man in när man får plats där man vill att barnet ska gå. Med andra ord när skolorna börjar eller så väntar man tills i januari med följden att man inte alls får en plats i tid eller tvingas sätta barnet på en förskola långt åt pipsvängen. Det sista alternativet stavas att man väntar ytterligare ett år innan inskolning, något vi verkligen inte har möjlighet till.

Mathias blev rekryterad till ett nytt jobb i våras och varken han eller jag kan vara borta från våra jobb på heltid nu i höst. Så är det bara. Däremot ska jag bara jobba 80 procent fram tills årsskiftet så båda barnen är hemma med mig på fredagarna. Sen får Mathias ta över den delen och ta ut sin pappaledighet på det sättet.

Det positiva nu är att vi slipper skola in Viola på ett dagis först och sedan flytta henne nästa år. Vi vet att hon inte får någon plats på vårt nuvarande dagis i januari och då får det här alternativet vara second best.

Den 1 oktober börjar jag jobba igen.

Oj, vad fort det har gått!

Kommentera   Permalänk

Jag vill ha fredag i dag

”Du ska se vad fint Violas rum är”, säger Mathias när han återvänt från en liten tripp till huset  och passat på att inspektera.

På fredag tror hantisarna att allt ska vara klart.

Åh, det låter lovande. Tänk om vi kan flytta tillbaka till helgen?

Kommentera   Permalänk

Cold feet

Det är dags att säga hej då till barfotasäsongen nu. I morse vaknade vi och frös faktiskt (kan ju i och för sig bero på att dörren till balkongen stått öppen halva natten). Men det är kallt ändå och vi får nog slänga in höstsäsongens första laddning ved i päronens spis i vardagsrummet, leta fram strumpor (när hade jag det sist?) och inse att hösten faktiskt är här på riktigt.

Undrar om det finns några värmeljus här?

Kommentera   Permalänk

Växande familj

Inser att det är betydligt mer prylar som behöver ”hitta hem” till oss under hösten. Ett skrivbord till oss vuxna och ett till Gilbert, eftersom hans lilla lekbord med tillhörande stolar ska flytta in i Violas rum. Han har vuxit ur dem och behöver mer utrymme till det han pysslar med. Viola behöver lampor till sitt rum, en förvaringslösning samt klädförvaring. Ett nytt soffbord är också ett måste eftersom vårt gamla befinner sig hos L.

Hm, det här blir dyrt! Nu gäller det att tänka kreativt.

Kommentera   Permalänk