Vi är bestämt två stolar nu! Äpplet faller tydligen inte långt ifrån trädet.
Mamma-stolen Charlotta från Room…
…och sonen Gilbert från Ikea
Vi är bestämt två stolar nu! Äpplet faller tydligen inte långt ifrån trädet.
Mamma-stolen Charlotta från Room…
…och sonen Gilbert från Ikea
När vi var på middag hos vänner för några månader sedan blev vi bjudna på en fantastisk dessert. En enkel rätt som ändå är fräsch och oerhört raffinerad. Passar jättebra när man har ätit något tyngre till varmrätt. Fast hos oss passar den mest hela tiden. Några här kanske minns mitt enorma sug efter färsk ananas när Viola låg i magen. Det har inte försvunnit kan jag säga, men den här desserten tar effektivt bort längtan efter detta.
Gör så här:
Köp en hel ananas och ja, den måste vara färsk! Köp också en ask med färska hallon (även om det inte finns med i originalreceptet, men vårt värdpar hade med stor framgång adderat detta). Gå sedan till hyllan med färska örter och plocka fram mynta. Nu fattas bara strösockret, som ni antingen har hemma i skafferiet eller lägger ner i varukorgen.
Det här är ett Jamie Oliver-recept ska tilläggas. Han lägger upp ananasen lite annorlunda, men jag tycker att ni ska göra som vi har gjort. Skär helt enkelt av skalet på ananasen och dela den sedan på längden. Ta bort den träiga roten som sitter i mitten på varje halva. Skär sedan ner ananasen i inte allt för tjocka kuber (0,5 cm ungefär) och sprid ut dem på ett fat som är tillräckligt stort för att alla bitarna ska kunna ligga brevid varandra.
Ta nu fyra rejäla skedar med strösocker och lägg i en mortel tillsammans med alla myntablad. Mortla på intensivt i en minut tills att sockret och myntan blandats till en härligt doftande grön röra. Strö sedan myntasockret över ananasen och avsluta med att strössla över de färska hallonen.
Sött och syrligt och lite starkt från myntan i en härlig kombination. Ätes enklast med en gaffel.
Jag vill ha ännu fler blåa scillor på vår framsida – ett helt hav!
Jag är så otålig nu att jag nästan spricker. När ska snön försvinna, det är det enda jag tänker på om helgerna. Nu går det inte att göra många knop utomhus när snön fortfarande ligger i isiga klumpar överallt. Nej, nu vill jag se gräsmatta, höra vattnet porlar bort på gatorna och se de första knoppande lökarna sticka upp ur marken. Jag är visst inte den enda som känner vårsuget nu och vill se att det grönskar.
Nej, det blir till att fylla upp fönsterbänken med en massa inspiration tills att våren kommer. Blommor och växter i mängder.
Det här med att små barn ska få hjälpa till med hushållssysslor är ett utbrett råd från rutinerade föräldrar. Även vi tar till detta emellanåt och i dag tyckte pedagogiska mamman att det var dags för minsta lilla klängisen att hjälpa till med tvätten (läs hållas under uppsikt).
”Här, stoppa in de här”, sade jag till Viola som glatt räckte ut en hjälpande hand.
Jag grävde i tvättunnorna efter färgade kläder och Viola stoppade in i tvättmaskinen. Effektivt barnarbete som dock visade sig dölja ett par oväntade frifräsare när jag alldeles nyss tömde maskinen. Hittade följande:
- Violas flaska som helt uppenbart hade överlevt resan i tvättmaskinen.
- En napp med nio liv.
- Och slutligen Violas försvunna snuttekanin, som hon vägrade låta mig hänga på tork.
I kväll blir det fredagsmys a’la ostbricka för oss. Det är en av våra helgfavoriter och nu var det ett tag sedan. Bunkrade med vindruvor, cantaloupe, färsk ananas, vattenmelon, oliver, pata negra, nypon- och rabarbermarmelad och kex och ostar i långa banor när jag var och handlade i går kväll. Jag lyckades till och med få tag i en valnötsost, som inte alltid finns i disken. Mathias är satt på att handla vin till härligheterna.
Bättre kan det knappast bli.
Trevlig helg alla!
Ett nytt nummer av den brittiska inredningstidningen Living ETC toppar min lediga fredag. Här är det lätt att hämta inspiration ifrån. Har spanat in den fantastiska tavlan som hänger på väggen på omslaget och dessutom noterat att både mattan och vardagsrumsbordet är av svenskt ursprung.
Den där tavlan skulle jag verkligen vilja ha.