december – 2011 – Tillbaka där allt började
Tillbaka där allt började

Arkiv för december, 2011

2011 i retroperspektiv

Hej, skärgården vi älskar dig fortfarande…

Kan man sammanfatta ett helt år i ett blogginlägg? Jag ska försöka i alla fall, även om vi alldeles nyss konstaterade att det är mycket man glömmer bort också.

För min del har det här varit ett omtumlande år och med det menar jag både på ett positivt och negativt sätt. Fast det väger ändå över mot den positiva sidan med 60-40 ungefär och det ska man ju vara glad för. Turbulens behöver inte bara vara negativt – i alla fall inte på lång sikt och det har jag haft en hel del av jobbmässigt där hakan har fallit ner några gånger under det här året. Så mycket kan jag avslöja utan att gå in på några detaljer.

Men det har varit en massa bra saker också. Dit räknar jag till exempel halvsidan i tidningen Metro Stockholm som skrev om vårt projekt Networking. PR när den är som bäst!

Krönikan i numera nerlagda Yourlife är en annan milstolpe under 2011.

Och alla kontakter och samarbeten som har skapats och knutits, inte minst via mina bloggar och FB, men också här på hemmaplan och på jobbet. Vad vore livet utan alla fantastiska personer som jag har förmånen att omge mig med på så många plan. Det enda jag önskar är att jag hade ännu mer tid att hinna utveckla allt jag vill göra.

Och här hemma har den segdragna knuten äntligen lösts upp. Under hösten har saker och ting fallit på plats på ett sätt som vi aldrig hade anat att det skulle göra. Det lönar sig att kämpa och inte ge upp hur tungt det än är när man står mitt uppe i det. Och insikten att skapa öppenhet kring något som är jobbigt för både oss och för Gilbert har tagit saker och ting till oanade dimensioner.

Mitt blogginlägg om Gilberts sjukdom har lett till otroligt mycket bra saker – aldrig har jag väl fått så mycket mejl, kommentarer på Facebook och människor som kommit fram och velat prata om sina egna erfarenheter som efter det inlägget. Och jag hoppas att det innebär att fler barn vågar vara sig själva, oavsett hur de ser ut.

Jag tar med mig allt jag har lärt mig in i 2012 och tänker att saker och ting kan ALLTID bli bättre.

Gott Nytt År alla läsare – nu ska jag gå och klyva ett par humrar inför kvällens begivenheter.

Ja, ni läste rätt, inga sjuklingar varken här eller hos gästerna.

Hurra!

Kommentera   Permalänk

Första filmidolen

Han pratar, han flyger och skjuter laserstrålar över hela huset…

Gilberts absoluta favoritjulklapp heter Buzz, är av okänd ålder men har redan en framgångsrik karriär bakom sig i tre storfilmer.

Mot oändligheten och vidare känns som ett passande Buzz-citat en dag som den här.

Kommentera   Permalänk

Fula fiskar

Säg hej till den fulaste fisken! ”Han är så stoooor och läskig”, ropade Viola och backade sedan bakåt med uppspärrade ögon.

Vi besökte Fjärilshuset i Hagaparken i veckan. Det är ett bra utflyktsmål med barn – det finns massor av fiskar, fjärilar och fåglar allt i en uppbyggd tropisk miljö som är värmande så här mitt i vintern. Och det var faktiskt inte ens särskilt mycket folk när vi var där. Fast då kom vi två timmar innan stängningsdag så det kan ha varit orsaken.

Förresten har jag seriösa planer på att skaffa ett akvarium. Gärna en sådan där inbyggd variant och så ska det vara tropiska fiskar som svävar runt i en maffig färgprakt.

Fast jag undrar om det höjer eller sänker värdet på huset? Kan tänka mig att inte alla köpare vill ta över ett akvarium? Och vad säger Mathias?

Det blir nog en skål med guldfiskar.

Kommentera   Permalänk

Räknar ner…

Jag vågar knappt skriva om nyårsfirande, med tanke på vårt usla track record det senaste året vad gäller att matcha högtider med bacillfrekvens. Förra nyår föll bort liksom vårt sedvanliga valborgsfirande, midsommar samt två kompismiddagar. Allt på grund av sjuka barn och vuxna.

Hej, vad kul liksom!

I morgon är det vi som *knack, knack* får gäster i form av M och N i sällskap med lilla E och ett stycke jycke som bonus. Hur vi ska matcha den sistnämnda mot ett barn som älskar hundar (Gilbert) och ett som är livrädd för allt på fyra ben (Viola) vete fåglarna? Men det löser sig det också.

Nu ska jag bara spika det sista med menyn. Vi laborerar fortfarande runt med några olika varianter och ligger en bit i från varandra vad gäller upplägg även om jag tror att det är jag som avgår med segern i slutändan.

Kommentera   Permalänk

Vitt matbord

Kanske inte en fullt lika komplicerad ekvation men nästan…

Ett nytt matbord står på min inköpslista framöver och det ska vara vitt. Vårt oljade ekbord har hängt med sedan 2002 och är välanvänt. Vi har av förklarliga skäl (läs ritande och kladdande småbarn) väntat med att byta ut det.

Nu är frågan – ska man satsa på en ommålning av bordet, som är i genomgripande trä och därför både stabilt och hållbart? Men jag har ingen aning om det blir bra och ska man i så fall lämna in bordet på sprutlackering? Eller måste man göra det själv?

Alternativ två stavas sälja bordet på Blocket (som svämmar över av oljade ekmöbler) och införskaffa ett nytt? Problemet är att många bord jag hittar har fel mått och det bordet vi har nu har perfekta mått för oss och för huset. Och andra vita bord är gjort av dåliga material som jag inte vill ha.

Knepig ekvation!

Kommentera   Permalänk

Skånevinter

Viola och Gilbert? Minus hunden då…

En sak har jag insett den här snöfattiga och ganska blåsiga vintern. Jag räds inte längre tanken på att bo längre söderut där vintrarna är just blåsiga och utan snö. Har länge motsatt mig tanken att uthärda blåsten under vinterhalvåret och intalat mig att snö och kyla är ett bättre alternativ. Men det är det inte.

Eller är det bara en naturlig reaktion på de två senaste årens hemska köldknäppar?

Vi får väl se…vi får väl se

Kommentera   Permalänk

Missa inte Homeland!

Damian Lewis och Claire Danes i Homeland

Mycket teve blir det just nu.  När barnen somnar stämmer vi träff i vår mjuka soffa och glädjs åt att de många bra serierna som går nu. Nu har dessvärre alla våra favoriter slutat sändas, men jag har hopp om att resten av vintern ska kunna uthärdas den också.

Favoriten nu är Homeland – om den amerikanska marinkårssoldaten som varit försvunnen i Afghanistan där han suttit fängslad i åtta år. När han av en slump upptäcks och räddas tillbaka till USA blir det inte bara komplicerat med familjen, han får även en misstänksam CIA-analytiker efter sig som är övertygad om att han har blivit omvänd och nu är terrorist. Fantastiskt spännande och med väldigt bra skådespelare i huvudrollen.

Och dessutom har SVT precis börjat visa dramaserien Mildred Pierce, som spelas av Kate Winslet. Rekommenderas även den!

Kommentera   Permalänk

Och prickar till Viola…

Viola fick en sådan här fin dockvagn från Brio i julklapp. Efter sommaren gick lilla fröken in i en seriös dock/nallefas så det här kändes som en klockren julklapp i år.

”Vilket stort pakeeeeeeeeeet”, ropade hon och hoppade upp och ner när hon insåg att det var till henne.

Sen tillbringade hon resten av julafton med att köra runt sin medhavda docka i den röd- och vitprickiga vagnen.

Kommentera   Permalänk

Ränderna går aldrig

Nej, jag har inte åkt in i fängelse…

Jag är en randig person – det vet ni ju vid det här laget! En stor del av Gilberts och Violas garderober innehåller ränder på både längden och tvären och själv kan inte motstå dem. De tillhör mina standardinköp när det handlar om kläder.

Det vet också Mathias och eftersom han hade noterat hur min före detta pyjamas (randig of course) sakta föll sönder i bitar så förärades jag en ny variant i julklapp.

Behöver jag påpeka att jag har bott i min fina pyjamas sedan julafton! Med undantag för när vi firade jul nummer två på annandagen så har jag knappt varit ur den randiga härligheten som är mörkt blå- och vitrandig med rosa bandkantning och kommer från DKNY.

Det är väl det mellandagarna är till för – seriöst pyjamasliv!

Kommentera   Permalänk

Grön jul

Det har varit en grön jul på många sätt…

Min yngsta bror är vegetarian sedan många år. När vi äter julmat finns det alltså en massa traditionell julmat, men även ett par sköna, gröna inslag med tydlig vinterkaraktär. Härligt tycker jag, som alltid vill ha grönsaker till maten.

A brukar ta med sig en fantastiskt god vegetarisk Janssons frestelse som förutom potatis och grädde innehåller fetaost och soltorkade tomater. Nu måste jag få det receptet ifrån honom för den är godare än vad en vanlig jansson är.

En fantastisk vintersallad på färsk spenat, strimlade endiver, päron, valnötter och smulad gräddädelost var lillebrors andra bidrag till julbordet och jag kan lova att den gick åt. Helt perfekt tillbehör till både skinka, köttbullar och lax och det bara att frifräsa fram ett recept baserat på det man gillar.

Avsluta med att ringla över lite god olivolja och även lite honung och dra några varv med svartpepparkvarnen så har ni världens bästa julsallad.

Kommentera   Permalänk