Inlägg taggade med ‘ familj ’

Äppelkriget

Visst är det både fint och gott – men tre äppelträd är fortfarande alldeles för många!

När vi köpte vårt hus med gavelträdgård på 500 kvm stod det fyra fullvuxna äppelträd och ett dito körsbärsträd på tomten.

Frukt i all ära, men det går liksom inte att absorbera hundratals liter äpplen och se kråkorna glatt kalasa på alla körsbär vartenda år. Det sämsta äppelträdet och det skabbiga körsbärsträdet, som dessutom skymde köksfönstret, rök därför rätt snabbt.

Kvar blev tre års äppelplåga med fruktår efter fruktår och käcka människor som påminde oss om ”hur många äppelpajer vi kunde baka och mos vi borde koka”.

Helt ärligt så plockade vi mest upp mängder av mosiga äpplen från marken. Vi hann inte med att plocka ner i samma takt som de poppade fram. Detta trots en mycket generös approach gentemot pallare och andra som kunde tänkas avlasta.

Någon paj eller två blev det så klart, men jag lovar att man ledsnar väldigt fort.

I dag har vi röjt järnet i trädgården och det enda som nu är kvar är just att ta fram motorsågen och få bort ytterligare ett vanskött träd, som vi aldrig lyckats få pli på.

Wrrrroommm!!!

När Earth Hour är över

Viola provar glatt min blommiga klänning från 70-talet. Hemsydd och fortfarande jättefin!

Läste nyligen att det är väldigt många unga som har klimatångest. Och jo, det har vi medelålders också kan jag tala om. Men det är skönt att se att det är så många som drar sitt strå till stacken genom att sopsortera, återvinna och framförallt handla mer medvetet.

Vissa saker är enkla att byta ut – annat är milt sagt knepigt. En sak som känns relativt enkel är att faktiskt att låta barnen ärva kläder av varandra och byta med andra föräldrar i stället för att bara köpa nytt.

Själv grävde jag djupt i de barn- och bebiskläder min mamma sparat efter sina barn och hittade massor av fint. Att låta Viola ärva mycket av Gilberts bebiskläder har också varit självklart. Handlar man bra kläder från början håller de länge och kan användas av fler.

Minns att jag tyckte att det var väldigt mysigt att få ta fram den arsenal av randiga POP-kläder i olika färger och de danska kläderna från Katvig, Molo, Hollys Baby och IdaT som Gilbert hade. De höll precis lika bra för lilla fröken och det syntes knappt att de hade använts flitigt.

Min syster och jag stämmer också av emellanåt för att se om det finns saker vi kan ta av varandra. Hon har en tjej som är lika gammal som Gilbert och en kille som bara är några månader yngre än Viola.

Pst: Gårdagens Earth Hour glömde vi faktiskt bort mitt i allt kvällssnurr…så blir det ibland!

Helgen som försvann

Mumsig pasta frutti di mare hemma hos syster nummer två och hennes familj

Mycket den här helgen – har knappt hunnit med att skriva här! Först avslutade jag förra veckan med AW på jobbet och på lördagen åkte vi till min andra lillasyster för lek (hennes barn exakt lika gamla som våra – hurra!), god middag (se ovan!) och sen sov vi över.

I går – tja, vi var alla lite trötta om man säger så! Dessutom drog Viola på sig en rejäl förkylning med rosselhosta och feber och jag tror att jag kan stå näst på tur.

Eller så behöver jag bara sova lite mer. Det blev sammanlagt fem timmar mellan lördag och söndag.

Men roligt har vi haft och det är så vansinnigt kul att se de fyra kusinerna leka med varandra.

Tre tokfransar och ett bröllop

Min tokiga, yngsta lillasyster som gifter sig i sommar – här med Viola och Gilbert  i Skåne!

Mera bröllop – åh så kul! Trodde ju ett tag att den delen av livet var passerat eftersom alla vi känner gifte sig inom loppet av en fem-sex år ungefär. Ett tag snittade vi fyra bröllop per år och min festgarderob har aldrig varit större eller mer välanvänd.

Sen kom alla telingar och med det följde ett antal år av livspusslande, sjukdomar och allmänt förfall. Några skilsmässor på det och sen var alla ganska möra.

Bröllop är kul – alla är glada, man får klä upp sig, skratta och äta gott. Så det var roligt när festtristessen bröts förra sommaren och naturligtvis extra roligt att den i år följs upp av Lovisas kommande dag.

Och den här gången lovar och svär vi på att komma i tid också!

Januari börjar året, februari kommer…

Mars månad på väg upp – men finns det plats för de andra?

Båda barnen är födda i augusti och när Gilbert var liten kom min mamma med en inramad illustration av just den månaden som har hängt med sedan dess. Nu har den varit inne hos Viola de senaste två året – efter att vi gjorde en liten tavelrotation och låtit Gilbert få lite annat på väggarna.

Så i dag skulle jag byta ut ramen mot en annan och vips hittade jag de övriga elva månaderna bakom augusti!

Undrar just om min mamma visste detta eller om hon bara glömt att tala om?

Tar sikte på det här…

Apropå fiskar så blir det nog ett återbesök på min gammelfarmors torp

Förra sommarens insjöfiske blev en stor succé hos båda barnen. Det ska upprepas. Bryggfiske runt vår halvö blir det också.

Nu längtar jag efter egen båt!

”Mamma, det är ju pappa som är tomte!”

Ho, ho…

Tomten kom på besök i går med både fackla och jättetomtebloss, som han tände på utanför vardagsrummets fönster till de fyra barnens förtjusning. Hela showen hade iscensatts av min pappa – som älskar att hitta på sådana här saker. Minsta killkusinen blev dock så rädd att han ville springa och gömma sig och Viola avkodade snabbt tomtens identitet trots mask och allt.

Stackars Mathias som missade hela spektaklet när han var i väg för att köpa tidningen!

Julgåta

Varför, varför tar alltid paketetiketterna slut? Det slår banne mig aldrig fel.

Kan ju bero på att det krävs två per paket ( vi rimmar alltid!) i kombination med att jag har en stor familj.

Varför lär jag mig aldrig?

Andra advent och hustävling!

Andra advent i dag och jag är lugn som en filbunke! 

I går var Viola på kalas och efter det var vi bortbjudna på pyssel med efterföljande middag för att sedan landa i soffan under ett par filtar. I dag inleder vi med en lång och skön söndagsfrukost och tända ljus. Minus femton grader på termometern så fårskinnstofflorna har åkt på.

Nej, nu ska jag läsa tidningen i lugn och ro!

Här är förresten lördagens vinnare i den lokala pepparkakshustävlingen! Nästa år va? 

Saker vi INTE gör i december

Voliá – årets prefabricerade pepparkakshus! Det är en av många genvägar vi tar inför julen.

December är både mysigt och…ehh..en smula hektiskt när man har barn och hus. Men precis som med allt annat gäller det att kryssa fram så att det där myset uppnås, men utan att de vuxna slår knut på sig.

Här är listan på det vi skoningslöst väljer bort:

1) Hembakat adventsfika! Jo, det blir godare när man gör det själv – det tycker jag också! Men vi behöver inte en frys full av lussebullar och sju sorters kakor i skafferiet. Vi överlever december och advent ändå. Lussebullarna och pepparkaksdegen köps från Coop Extras bageri. Pepparkakshuset handlas prefabricerat – här är det dekorerandet som är det roliga.

2) Handlar julklappar i butik! Det blir mer och mer inköp av julklappar redan under hösten och på nätet. Ingen stress, inga sura människor att trängas med och utgifterna sprids dessutom över tid.

3) Kokar egen skinka! Vi köper en färdigkokt av bra kvalitet, griljerar efter smak och skjuter in den i ugnen där den sköter sig själv i cirka en kvart. Det är kryddningen som gör det – inte kokandet.

4) Julpysslar med barnen! Det gör de själva så bra på dagis och i skolan. Tro mig!

5) Manglar jultextilier! Här hängs inte upp några särskilda julgardiner eller läggs fram några specialdukar heller!  Man kommer långt med adventsstjärnor, ljusstakar, gran och massor av clementiner som stämningshöjare.

6) Ensam lagar ett helt julbord! Julafton firar vi alltid på samma ställe och där gäller sedan länge knytis – det vill säga värdinnan (min mamma!) portionerar ut vad som behövs på alla gäster. Ingen stressar alltså ihjäl sig och kan koncentrera sig på max två saker som ska med.

7) Gör egna adventskalendrar! Ett år slog vi in en hel tågbana till Gilbert i 24 små paket och hängde upp. Det gör vi aldrig mer igen och särskilt inte nu när det skulle innebära 48 paket, med efterföljande härdsmälta i föräldrarnas hjärnor.