Inlägg taggade med ‘ släkt ’

L som lila

Viola skuttar glatt mot stranden i den blommiga solklänning med matchande solhatt som min svärmor nyligen kom hem med från Thailand

Gårdagens lediga dag tillbringades på stranden i strålande sol tillsammans med massor av andra som ville njuta av det varma vädret. Lite skillnad mot hur vi tillbringade samma dag förra året. Eller som Mathias krasst konstaterade när vi låg där och såg både barn och vuxna bada för fullt:

”I dag är det varmare än det någonsin var på hela förra sommaren”

Kan vi hoppas på en bättre sommar i år?

Viola gör nog det i alla fall. Nyligen kom svärmor tillbaka från sitt hus i Thailand och med det också en hel kasse med fina sommarkläder åt både Gilbert och Viola.

Den lilablommiga (Mamma, det är faktiskt violer!!) sommarklänningen ovan och en annan liknande klänning i andra färger, samt den virkade solhatten med en lila blomma på, är just nu lilla frökens favoritplagg.

Matchat med…tada…lila sandaler förstås! För andra året i rad.

Hon får ha så mycket lila på sig som hon vill – bara jag slipper måla hennes rum i den färgen! Hoppas att den psykologin ska fungera bra för där drar jag den lila gränsen.

Helgen som försvann

Mumsig pasta frutti di mare hemma hos syster nummer två och hennes familj

Mycket den här helgen – har knappt hunnit med att skriva här! Först avslutade jag förra veckan med AW på jobbet och på lördagen åkte vi till min andra lillasyster för lek (hennes barn exakt lika gamla som våra – hurra!), god middag (se ovan!) och sen sov vi över.

I går – tja, vi var alla lite trötta om man säger så! Dessutom drog Viola på sig en rejäl förkylning med rosselhosta och feber och jag tror att jag kan stå näst på tur.

Eller så behöver jag bara sova lite mer. Det blev sammanlagt fem timmar mellan lördag och söndag.

Men roligt har vi haft och det är så vansinnigt kul att se de fyra kusinerna leka med varandra.

Tre tokfransar och ett bröllop

Min tokiga, yngsta lillasyster som gifter sig i sommar – här med Viola och Gilbert  i Skåne!

Mera bröllop – åh så kul! Trodde ju ett tag att den delen av livet var passerat eftersom alla vi känner gifte sig inom loppet av en fem-sex år ungefär. Ett tag snittade vi fyra bröllop per år och min festgarderob har aldrig varit större eller mer välanvänd.

Sen kom alla telingar och med det följde ett antal år av livspusslande, sjukdomar och allmänt förfall. Några skilsmässor på det och sen var alla ganska möra.

Bröllop är kul – alla är glada, man får klä upp sig, skratta och äta gott. Så det var roligt när festtristessen bröts förra sommaren och naturligtvis extra roligt att den i år följs upp av Lovisas kommande dag.

Och den här gången lovar och svär vi på att komma i tid också!

Januari börjar året, februari kommer…

Mars månad på väg upp – men finns det plats för de andra?

Båda barnen är födda i augusti och när Gilbert var liten kom min mamma med en inramad illustration av just den månaden som har hängt med sedan dess. Nu har den varit inne hos Viola de senaste två året – efter att vi gjorde en liten tavelrotation och låtit Gilbert få lite annat på väggarna.

Så i dag skulle jag byta ut ramen mot en annan och vips hittade jag de övriga elva månaderna bakom augusti!

Undrar just om min mamma visste detta eller om hon bara glömt att tala om?

Tar sikte på det här…

Apropå fiskar så blir det nog ett återbesök på min gammelfarmors torp

Förra sommarens insjöfiske blev en stor succé hos båda barnen. Det ska upprepas. Bryggfiske runt vår halvö blir det också.

Nu längtar jag efter egen båt!

”Mamma, det är ju pappa som är tomte!”

Ho, ho…

Tomten kom på besök i går med både fackla och jättetomtebloss, som han tände på utanför vardagsrummets fönster till de fyra barnens förtjusning. Hela showen hade iscensatts av min pappa – som älskar att hitta på sådana här saker. Minsta killkusinen blev dock så rädd att han ville springa och gömma sig och Viola avkodade snabbt tomtens identitet trots mask och allt.

Stackars Mathias som missade hela spektaklet när han var i väg för att köpa tidningen!

Julgåta

Varför, varför tar alltid paketetiketterna slut? Det slår banne mig aldrig fel.

Kan ju bero på att det krävs två per paket ( vi rimmar alltid!) i kombination med att jag har en stor familj.

Varför lär jag mig aldrig?

Saker vi INTE gör i december

Voliá – årets prefabricerade pepparkakshus! Det är en av många genvägar vi tar inför julen.

December är både mysigt och…ehh..en smula hektiskt när man har barn och hus. Men precis som med allt annat gäller det att kryssa fram så att det där myset uppnås, men utan att de vuxna slår knut på sig.

Här är listan på det vi skoningslöst väljer bort:

1) Hembakat adventsfika! Jo, det blir godare när man gör det själv – det tycker jag också! Men vi behöver inte en frys full av lussebullar och sju sorters kakor i skafferiet. Vi överlever december och advent ändå. Lussebullarna och pepparkaksdegen köps från Coop Extras bageri. Pepparkakshuset handlas prefabricerat – här är det dekorerandet som är det roliga.

2) Handlar julklappar i butik! Det blir mer och mer inköp av julklappar redan under hösten och på nätet. Ingen stress, inga sura människor att trängas med och utgifterna sprids dessutom över tid.

3) Kokar egen skinka! Vi köper en färdigkokt av bra kvalitet, griljerar efter smak och skjuter in den i ugnen där den sköter sig själv i cirka en kvart. Det är kryddningen som gör det – inte kokandet.

4) Julpysslar med barnen! Det gör de själva så bra på dagis och i skolan. Tro mig!

5) Manglar jultextilier! Här hängs inte upp några särskilda julgardiner eller läggs fram några specialdukar heller!  Man kommer långt med adventsstjärnor, ljusstakar, gran och massor av clementiner som stämningshöjare.

6) Ensam lagar ett helt julbord! Julafton firar vi alltid på samma ställe och där gäller sedan länge knytis – det vill säga värdinnan (min mamma!) portionerar ut vad som behövs på alla gäster. Ingen stressar alltså ihjäl sig och kan koncentrera sig på max två saker som ska med.

7) Gör egna adventskalendrar! Ett år slog vi in en hel tågbana till Gilbert i 24 små paket och hängde upp. Det gör vi aldrig mer igen och särskilt inte nu när det skulle innebära 48 paket, med efterföljande härdsmälta i föräldrarnas hjärnor.

Nobelpriset i kylskåpspoesi

Kylskåpspoesi, take away-meny till thairestaurangen, magneter och naturligtvis också ett brev till jultomten!

På sidan av vårt fristående kylskåp ser det ut så här. Synnerligen oinredningstidningsaktigt om man nu ska utgå från hur det brukar se ut i stylade köksreportage i glossiga magasin. Men vi lever familjeliv och då har det blivit så här.

Kylskåpspoesin är från sent nittiotal och en riktig partyhöjare. När vi hade folk här på min födelsedag var det rena rama poesihörnan i köket. Gästerna tävlade om att vara mest kreativa och uppenbarligen också svåra att döma av vad man nu kan läsa där.

”Vi borde nosa under middagen och kladda bland bubblande musik”

Okej!?

”Ivrig midnatt och sen sång – jag vill gänggarva”

Hm, det är nog dags att bjuda hem Svenska Akademin va?

Löjliga familjen

Lördagen var barnfri eftersom vi fått två festinbjudningar. Mina föräldrar agerade därför barnvakt åt två förväntansfulla barn medan vi begav oss mot höstfest i en annan del av Stockholm. Men i den digitala världen vi lever i kan föräldrar naturligtvis ändå se vad telingarna pysslar med. Det får vi tacka våra telefoner för!

”Pappa spelar visst kort med Gilbert”, konstaterar jag när vi nästan är framme på andra sidan stan och ser bilden min mamma lägger ut på FB på två djupt koncentrerade killar med en åldersskillnad på 71 år.

Vi är en sällskapsspelande familj, men kort har vi inte introducerat för barnen än. Så nu vet vi vad de närmaste veckorna innebär. Googling för att uppdatera sig om svälta räv, bluffstopp och skitgubbe. För jag minns ingenting och inte Mathias heller!

Och så blir det till att införskaffa klassikerna Svarte Petter och Löjliga Familjen.